Tänk att IKEA och Willys kan vara så roligt

Det som jag fick uppleva i måndags är en sådan där typisk händelse som aldrig riktigt går att förklara. Jag skrattade så att jag grät men hur jag än lägger fram där här berättelsen så kommer den aldrig framstå att vara så rolig som den faktiskt var. I alla fall var jag och Emelie på IKEA, jag skulle kolla på soffa och Emelie skulle köpa täcke. Jag provsatt ett par soffor och kollade på färgerna, Emelie där emot stod och drog i täckena och la dom över sig. Helst av allt hade hon velat kunna ligga ner någonstans med täcket över sig. Det satt långt inne att bestämma sig, men det gjorde inget för jag hade så roligt åt hur hon bar sig åt för att komma till ett beslut.

Sen köpte hon dessutom en ganska stor växt som hon fick bära på hela vägen hem. När vi gick in på Willys för att köpa lite mat så blev även detta hur roligt som helst för där stod Emelie mitt i mataffären med en stor växt på ena armen och ett täcke under den andra. Nej lägg inte märke till mig jag ska bara handla lite pålägg och grönsaker....hahaha.

Jag skulle vilja rekommendera alla att åka och shoppa med Emelie:)

Oj jag somnade visst

Tidigt i ottan när jag åker till jobbet så känner jag mig oftast ganska pigg. Bussresan till jobbet går bra, jag läser tidningen och har inga direkta problem med att hålla mig vaken. Men på eftermiddagen där emot är det som om bussen är vagga. Vissa dagar så bara går det inte att hålla sig vaken. Jag har slutat att kämpa emot utan lyssnar istället på min kropps signaler och tar mig en liten power napp. 10 minuter och känner mig genast piggare. Att vakna till ljudet av att några skrattar bekommer mig inte längre, även fast att de med största sannolikhet skrattar åt min avslappnade och där med öppna mun. Jag bjuder på den: jag känner mig piggare och om jag genom detta kan bjuda på ett skratt så känns det helt ok.

I fredags kväll hade jag en lugn och skön kväll framför TV, mycket välbehövligt efter en lång arbetsvecka. Ganska väntat så somnade jag (dock) redan vid 21.30 tiden i soffan. När jag sedan vaknade så fick jag en chock, för ute låg det helt plötsligt 2 cm snö och min godispåse var tom.

"Här har jag somnat och bara sovit i ett par minuter och så har detta hänt och vem har ätit upp mitt godis?" När jag tittade på klockan så hade det visst gått närmare 1,5 timme och mitt godis låg på golvet då jag själv hade tappat godispåsen då jag somnat. Inga konstigtheter, bara sånt som kan hända då man somnar och sover i 1,5 timme på soffan.

SOV GOTT:)

Vem hade inte velat festa med dem?

Som ni redan vet så älskar jag "Så mycket bättre" Det bästa programmet som gjorts på länge och det kommer inte bara bli ett TV program i våra minnen, nej det kommer även bli en CD skiva som kommer spelas om och om igen hos många(jag vet att ingen lyssnar på CD längre men det låter bättre att säga så än att säga att den kommer spelas sönder på spotify)

Varje avsnitt av "Så mycket bättre" så får man veta små hemlisar som bara förgyller ens lördag. I det senaste avsnittet så berättades det att Dileva och Sandelin brukade vara ute tillsammans på det gyllene 80 talet. Hur otippad är inte den då och vem hade inte velat hängt på?

De känns som varandras totala motsatser, + och - pool, höger och vänster, syd och nord, jul och midsommar...och jag kan inte sluta tänka på vad som förde dem tillsammans?

Ville de bara sola sig i kändisglansen och vara där man skulle vara och så fann de en gemenskap i detta eller delar dessa två människor samma intressen och livsåskådning utan att vi andra har märkt något? I vilket fall som helst så känns Dileva och Sandelin som den mest fascinerande och intressanta duon på länge....och jag önskar att jag visste mer!

...och det gick ju sådär

På nått vis så är det inte humant att varken kolla eller spela fotboll i mitten av november, det är det jag får skylla på när jag säger att det var riktigt riktigt kallt(men jag frös bara lite om tårna)och att spelet inte var av något speciellt underhållningsvärde. En noll-noll match gör det legitimt för människor som inte tycker om fotboll att tycka just så. En noll-noll match minns man inte så mycket av. Nog för att spelet inte var någon höjdare så var de ändå en bra kväll....grymt bra sällskap(trots att några av dem var från Tyskland)min första fotbollsupplevelse på Ullevi, god mat, att få se blå gult igen, att få se Tyskland och några tyska stjärnor, gott kaffe och att bara få vara på en riktig fotbolls match. Det gjorde upplevelsen till än att minnas!

Jag hade glömt bort att spelarna är så mycket mindre i verkligheten.....:) Eller är det här kanske knattelaget som sprang för allt vad de orkade av in på planen för att ställa upp sig som som laget skulle spela. Roligast var när de blev osams om vart de skulle stå...

The German fans

En sådan hatt borde man ju ha:)

Två påpälsade tjejer

Det var inte igår...

I morgon spelar Sverige mot Tyskland på Ullevi och jag ska vara där. Det var inte igår som jag var på en landskamp, jag kan inte riktigt minnas när det var senast. Den senaste som jag kan komma ihåg var för så länge sedan att det som fotbollsfan är pinsamt att erkänna när. Nej jag nöjer mig med att säga att det var väldigt länge sedan och att det är på tiden att jag går på en igen. Vi är ett gäng från jobbet som ska se denna vänskaps match mellan Sverige och Tyskland. Det är alltid kul att se Sverige och aldrig fy skam att se Tyskland. Då det bara är en vänskapskamp så hoppas jag verkligen att det trots detta kommer vara några stjärnor med. Den guldbolls belönade Zlatan ska bara sitta på bänken och vila, Klose, Özil och Podolski ska inte vara med. Men Tyskland har ju ett par till att bjuda på......hoppas bara att det blir en underhållande match.

HEJA SVERIGE!

Undra vad alla över 59 ska kolla på?

Sedan jag började jobba så får jag ganska ofta frågan om jag inte tycker att det är jobbigt att pendla till jobbet, det tar mig ändå en timme att komma dit och sen en timme hem. På hemvägen har man ganska ofta sällskap med någon jobba kompis, om inte så måste jag erkänna att jag på hemvägen kan slumra till lite grann. För då är det lite segt att sitta o skumpa på en buss. Men på dit vägen så tycker jag att det är ganska avkopplande...bara sitta och titta, lyssna på radio eller läsa tidningen. Att läsa tidningen är det jag oftast gör. Tiden det tar för mig att komma till jobbet är perfekt för att hinna läsa igenom Metro. Metro är en helt klockren tidning när man vill ha lite av varje i en lagom dos. Ibland är det roligare och mysiga bilder som jag måste ta kort på och mms till mamma och ibland är det roliga och intressanta artiklar och reportage. Som idag då det var en artikel om hur man ska hitta i TV djungeln. I artikeln berättas om olika kanalers profil, vilka som tittar(kön) och målgrupp. Det som jag fann mest komiskt var hur målgrupperna presenterades. Kanal 5 målgrupp t.ex. är kvinnor och män mellan 15-44. 44? Varför just 44? Vad är det som intresserar 44-åringar och inte 45-åringar? Utav de 15 kanaler som presenteras så är det ingen som har en målgrupp som sträcker sig över 60? Inte för att jag vill hänga ut din ålder mamma( alla vet att du är 27) men du som kund är intressant för dessa kanaler, eller dom har i alla fall inga program som borde intressera dig. Då är både tv4 och tv3 två av dessa 15 kanaler. Det är även märkbart att tv4 guld inte har äldre än 59-åringar i sin målgrupp. Sen kan jag väll inte påstå att jag känner mig chockad över att tv4 sport har män i åldrarna 25-59 i sin målgrupp....undra om det är därför de visar damallsvenskan på den kanalen?

Snart, väldigt snart

Kolla vilken trevlig present jag fick igår!

Jag har aldrig varit så mycket för choklad men en chokladkalender är så himla trevligt att ha i juletider. Det är mysigt att öppna en lucka varje morgon(ibland blir det kväll)och räkna ner till dopparedagen. Nu har jag en i år med. Tack snälla Clara!

Det stora lussebaket

Igår bakades det lussebullar i massor och även en pepparkaksdeg som nu ligger och drar till sig, eller vad man nu kallar det när pepparkaksdegen ligger i kylen. Minst en vecka ska den ligga där och dra sig, vänta eller ta det lugnt. Sen ska det bli pepparkakor för hela slanten. Det är faktiskt min livs första pepparkaksdeg, jag har aldrig tidigare gjort en pepparkaksdeg från scratch. Någon gång ska vara den första och jag känner mig riktigt nöjd och stolt över denna bedrift. Jag gjorde den inte helt själv, Clara var till stor hjälp. Man kan säga att vi gjorde den tillsammans, och oj vad trevligt vi hade. Vi knådade, mätte, bakade ut, lyssnade på julmusik, drack glögg och åt pepparkakor. Perfekt stämning och på snudd till helt perfekt resultat, om du frågar oss vill säga:)

Här blir det pepparkaksdeg

Vi kom på en briljanta idén att göra saffrans snurrar med mandelmassa i. Guda gott blev det!

Sen blev det en lång och fin saffransfläta. Clara hade koll på det där med fyrflätor.

En liten bit av resultatet.

Vad är det för j...a kvalité på dagens teknik?

I 4 månader har jag haft min nya telefon. Det är i den flashigaste sorten, men det är en bra telefon med många bra funktioner och framför allt så har den en grym kamera. En grym kamera som använda flitigt av den lilla fotonörden som bor i mig. Sen i torsdags kväll så gick denna 4 månader gamla telefon ej längre att ladda. Den reagerade som inte på att jag satte i laddaren. Med batteriet på noll så insåg jag att den inom en snar framtid skulle dö. Denna telefon är även min enda väckarklocka. Det får bära eller brista tänkte jag och gick och la mig. Telefonen höll sig vid liv och väckte mig som den skulle. I ett litet desperat försök så försökte jag åter att ladda den på morgonen men ut resultat. Telefon, laddare och garanti åkte ner i väskan, för efter jobbet skulle det bli ett besök på telia. Grrrrrr......

Men blir man inte galen på att denna nya teknik inte pallar mer än en livslängd på fyra månader innan den ska börja krångla. Är det så svårt att göra telefoner med bra kvalité. För den pengen som jag betalade så tycker jag inte att ska vara så svårt. Jag har inte tappat telefonen i golvet, doppat ner den i en sjö eller haft den i ugnen. Den har levt under normala förhållandes och ändå så pallar den inte. Det gör mig galen! Nu är den i alla fall inlämnad för service, men varför skulle jag vilja ha tillbaka denna telefon, för vad är det som säger att den kommer att fungera bra i ens ett år innan den får någon ny livskris. Nu får jag dessutom under två veckors tid leva med en telefon som har en kass(okej lite överdrivet) kamera och tråkig display. Tur att den går att ringa och sms med i alla fall....synd bara att alla mina nummer ligger kvar i min trasiga telefon.

Vad tror ni det ska bli?

Ingredienserna är inhandlade, recepten ligger framme, Anna och Clara är taggade...för här ska det bli ett riktigt julbak. Så mysigt att planera inför, genomföra och sen få njuta av resultatet. Oh va roligt det ska bli!

Några av ingredienserna...

Vacker utan spackel?

Länge länge har vi försökt att få till en sminkkväll på body shop och i tisdags blev det äntligen av, hurra! Jag älskar body shop och med tanke på att min kärlek i detta fall genererar i att jag handlar så tror jag att body shop älskar mig med. Förr har jag bara använt deras hudvårds produkter men det senaste året har jag även gått över på lite sminkprodukter. Därför kändes en sminkkväll lite extra intressant för att få en chans att lära sig mer om deras produkter. Alla blev sminkade, vissa mer party inriktade än andra. Att få tips och råd om vad som passar mina färger och mitt ansikte kändes verkligen behövligt för jag är dålig på det där med smink.

Mina ögon blev lila, kändes fint, fräscht och nytt.

Mitt nya lilla smink-kitt....vilket gör att body shop älskar mig än mer

Tack tjejer för en trevlig sminkkväll!

Oj då....

Jag var inte redo....vinterjackan hängde fortfarande i garderoben och vinterskorna stod längst in bakom alla sommarskor. Hela min kropp fick som en chock då jag drog upp min persienn och såg all snö som bara for omkring. Det är som att jag ligger fel i tiden. Jag är inte med på att det är november, årets näst sista månad, den sista höstmånaden då det faktiskt kan snöa. "Oj då....snö"? var min spontana tanke och 15 timmar senare känner jag lika dant. OJ DÅ.....SNÖ?

Vad tänker dom i kassan?

Människor som jobbar i kassan på typ ICA, IKEA och CLAS OHLSSON roar sig säkert dagligen med att observera vad människor köper. Analyserna, tankarna och slutsatserna varierar säkert även om jag bara köper mjölk, bröd, bananer och nudlar, en Nisse hylla eller klädnypor.

Undra om hon alltid äter samma frukost? Bor hon själv eller äter hon frukost tillsammans med nån? Nej hon är säkert singel för hon köpte bara en liter mjölk? Med tanke på klädstilen så går hon säkert på Sticky fingers när hon går ut för att hitta sig ett kap?

Skenar deras tankar alltid iväg på samma sätt med varje kund och oberoende av varorna? Eller finns det vissa kunder och vissa inköp som skapar skvaller i lunchrummet?

Jag tänker sällan på vad kassörskorna tänker om just min varukorg. Men just idag hade jag så gärna velat hört vad hon i kassan på Clas Ohlsson tänkte. Där stod jag med famnen full av gympapåsar. Ni vet sådana vanliga gamla hedliga gympapåsar med en dragsko som gör att man kan bära den som ryggsäck. Japp min famn var full av sådana. När jag la dem på bandet så frågade kassörskan: "Hur många är det?" "14" svarade jag med ett leende.

14 stycken? såg jag att hon tänkte när hon log tillbaka mot mig. Men vad tänkte hon sen?

Vad tror man att en tjej som mig ska ha så många gympapåsar till? Kanske.....

...att jag ska ha fiskedam med extremt stora godispåsar......att jag har 14 barn......att just de gympapåsarna är mina favoriter och att jag alltid vill ha en ny då den gamla går sönder eller luktar för illa......att jag förvarar en massa saker i dem(för det står på förpackningen att det går att förvara allt möjligt i dem)....köpte jag julklappar till alla mina kusiner och syskonbarn för alla ungar behöver ju en gymnastikpåse.....eller trodde hon helt enkelt att jag skulle ha dem till sovpåsar till barnen på förskolan?

Soliga dagar...

...och vackra kvällar

På väg hem från Lager 157 i Gällstad(är det någon som vet var de 156 andra ligger?) fick vi följa en helt fantastisk solnedgång. Varje dag går solen ner och nästan varje dag kan jag uppleva och titta på hur solen går ner och aldrig någonsin kommer jag tröttna på det eller sluta fascineras av hur vackert och bedårande det är. Naturen och dess under kommer aldrig att bli tråkigt!

Goa vänner från Värmland

Varför inte göra det ordentligt när man ändå ska till och göra det. Ha inte bara en Värmlänning på besök, nej nej bjud in flera stycken på en och samma gång vetja. Gänget bestod av en Arvika pöjk, en Tabita wannabe och så en Molkoming. Daniel, My och Totte. När di är på besök så är det bara en sak som gäller...höll dig i för nu kommer det gå unna:) Helgen bestod av restaurangbesök, shopping, skogspromenad, ännu mera god mat, skratt men även bra diskussioner om livet och dess svängar. Det är så underbart att få prata med och lyssna på sina vänner. Människor som känner än och ens historia, vet vad de ska och inte bör fråga om. Jag känner mig så lyckligt lottad att ha sådana vänner.

En tidig skogspromenad. Den kalla och friska luften gjorde oss gott.

Vi och våran dåliga humor...:)

På väg in till stan

Shopping...gu vilken snygg pöjk:)

Energin bara flödar

Igår kväll somnade jag samtidigt som jag tittade på mitt favorit program. Klockan var inte mycket och jag tittade på mitt favorit program. Två tydliga tecken på att jag var riktigt trött. En mycket tidig morgon och mycket tankeverksamhet i form av jobb skapade denna trötthet. Att sedan gå upp innan 5.30 imorse med suddade inte ut den trötthet som jag kände igår. Jag somnade till och med på bussen till jobbet. Väl på jobbet med lite frukost i magen och glada energifulla barn omkring mig så kände jag mig faktiskt ganska pigg- Sen gick dagen, så där som den alltid gör. Swisch så var klockan eftermiddag. På vägen hem handlade jag, när jag kom hem städade jag hela lägenheten, lagade mat och diskade. HALLÅ! Var kom den energin ifrån? Jag bockar och niger och känner mig tacksam var den än kom ifrån....eller var det någon sa la något i mitt eftermiddags kaffe? Ja ja mycket blev det gjort:)

When I was younger.....

...var jag en modig och fullt ovetande liten tjej som vågade gå sina egna vägar och hitta en egen stil. Jag känner att jag har en egen stil idag med, men jag tror inte att den sticker ut lika mycket som den gjorde då. Hon jag fikar med heter Lisa och hon var min allra bästa docka. Trehjulingen var min egen night rider

...så fick jag bara åka med. Idag kör jag själv!

Men tack kusin vitamin det var ganska kul att sitta bredvid med...

...var jag en liten teaterapa som livade upp gamla människors vardag. Jag är helt övertygad om att Alice och Tage gillade att ha mig som granne:)