Hon har blommor i sitt hår

"Så nu är du fin! En sommarfin fröken" sa en av tjejerna som hade lekt frisör med mitt hår och log så där härligt förnöjt. Att det sen tog mig både lång tid och mycket tålamod att trassla ut det träd som jag hade intråcklat i mitt hår det var det ingen som riktigt tänkte på, inte ens jag i stunden då 5-6 händer pysslade i mitt hår. 

Så välkommet!

Jag tar emot den kommande veckan med öppna armar. Det är som upplagt för lek i Slottskogen, glass, minigolf och lite paddling.

  

Tjoho här kommer det ett par bleka, men ack så lyckliga, bara ben och går för nu är det sommar.

En ska lyxa till det ibland

I fredags slog vi på stort och körde på middag ala lyxvariant. Vi bokade bord på Heaven 23 där det inte bara bjuds på en av stans bästa utsikter utan även en omtalad och mycket kritikerrosad räkmacka delux. 

Fint ställe, fin och trevlig personal och fin och god räkmacka. Men då och då ska man lyxa till det, det säger till och med Tabita.

Mätta, glada och så när på panka gick vi därifrån. 

Många besökare på plats just denna kväll; Erika, My, Andreas och sen Emelie och Emilie precis som vanligt. 

Kvällen avslutades med varsin lyxig drink, för är det tema så är det :)

Vilken härlig dröm

I natt så lämnade jag mardrömmarna bakom mig och klev rakt in i pradisets drömrike. Jag drömde nämligen att jag var på Estelles dop. Själva dopet i sig minns jag inte så mycket av, utan höjdpunkten med det hela var det som hände efter dopet. Då fick man följa med hem till Haga och "hänga" med de kungliga. Det var ingen formell, strikt, tråkig middag. Nej här var det något form av buffébord där alla bara strövande omkring med sin lilla papptallrik full med sommarbuffé mat. Vickan gled runt i jeans och en söt liten topp, Estelle sov och Daniel gick runt och fyllde på allas plastglas med champagne. Sen nickade han så där trevligt till alla, så som bara han kan, och yttrade ett enkelt "Tjena, kul att du kom". Jag gick runt och bara njöt. Av någon anledning blev jag kvar till sist och Vickan kom då fram till mig och sa "Nu får jag äntligen tid att prata med dig Anna. Det var så länge sen. Hur är det?" Sen satt vi där i hennes sidensoffa på Haga och bara småpratade om våra liv. Hon lovade att hon skulle komma ner till Göteborg och hälsa på snart. "Ja va trevligt, det måste du göra" svarade jag och sen bara log jag.           

Jag ler fortfarande :)

Paddan, check

Igår åkte jag för första gången Paddan, denna omtalade turistbåt. Solen sken och humöret var på topp. Guiden var dock lite väl tankspridd och disträ, men lyckades ändå lära ut lite ny, spännande fakta om Göteborg. Parken bakom Storan byggdes t.ex. upp för att giftasmogna kvinnor skulle kunna ströva runt där och stadens män då kunna veta vilka de hade att välja mellan. Så nu vet vi att det är dit vi ska gå:)

 Emelie och Luke njuter av solen och båtturen.

Vi fick ta del av en broöppning, dock inte för våran skull. 

När spårvagnarna kom till stan så vågade man inte åka med dem för att man tyckte att de gick för fort, nämligen 10 km/timme. Anledningen till att stan inte har någon tunnelbanan beror på att hela stadskärnan vilar på träskmark.

Den vackra Barken Viking, som aldrig kommer kunna lämna Göteborgs hamn. Den högst masten mäter 55 meter medan Älvsborgsbron bara är 45 meter.

Vi åkte under stans lägsta bro, osthyveln. Då fick vi krypa ner på golvet.

Låt oss aldrig sluta skicka brev

Det är få saker som gör mig så glad som att öppna dörren och se ett brev ligga där på dörrmattan. Nu snackar jag inte räkningar, pensionsval eller information från den lokala församlingen. Utan riktiga, handskrivna brev. De gör mig glad. Så glad att jag vill skutta runt och veva med armarna på en och samma gång. Jag fick ett sådant här brev förra veckan och runt, runt skuttade jag, helt obrydd över att mina skor spred både sand och jord runt i hela min hall. Ett handskrivet brev från en 7-åring är dessutom det bästa av alla handskrivna brev. Mycket kärlek, omtanke och stolthet förpackat i ett kuvert och inskrivet i ett papper. 

 

Tack snälla Ida för att du gjorde min dag. Snart får du svar, det lovar jag.

IKEA - alltid lika roligt

I tisdags vara jag på IKEA. Med mig hade jag min alltid lika trogna IKEA kompanjon Emelie men sen även ett tillskott vad gäller just IKEA besök, Tess. Emelie har en förmåga att göra om IKEA till något form av lek och bus land med stora inslag av humor. Inte så att hon springer runt och leker, klättrar och kanar utan mer att stämningen blir väldigt busig och rolig. Denna gången blev inget undantag och besökets höjdpunkt blev ändå när vi hade fått syn på sådana här uppblåsbara resekuddar Tess och jag ville ha varsin men Emelie var lite mer skeptisk. Hon ifrågasatte allt kan man säga. 

"Men hur gör man? Blåser man upp dem förhand eller?" blev kommentaren som fick bägaren att rinna över, både hos mig och Tess.

Tess och jag köpte varsin kudde men vi hittade aldrig någon liten praktisk pump, så det blir ju ett meck när man ska blåsa upp dem:)