Tjejen som ligger år efter med sin blogg is from now on back. Jag är glad och jag hoppas att jag kan glädja er. Det är mycket som det skrivas om nu, för oj vad det händer grejer i Göteborg och i Mölnlycke och var jag än befinner mig. Minnet är kort så jag har många små kom-ihåg lappar med ämnen som jag vill skriva om på bloggen. Håll i er för här kommer de en efter en.
För ett par helger sedan var det kräftskiva och för första gången i mitt liv så skulle jag på kräftskiva någon annan stans än i Västra Hargs trakten. Mitt livs kräftskivor har nämligen ägt rum där ute i skogen. Nytt ställe och problemen hopade sig och viktigast av allt, vart köper man kräftor? Jag menar i Västra Harg så fiskar man själv eller så känner man nån som fiskar eller så känner man nån som känner nån som fiskar eller så är man handlardotter till handlarn som känner alla och i en blink är vart-köper-man -kräftorna problemet löst. Emelie, som dock inte äter kräftor, hade sten koll på vart jag skulle vända mig. Vi besökte fiskbilen. Förutom lukten en ganska trevlig upplevelse med mycket trevlig personal som helt klart fick en rolig dag i och med vårat besök. Jag lovar jag fick en chock när jag fick syn på deras kräftor. Helt ljusa, utan en liten tillstymmelse av en liten röd fläck. Men de var stora så det var väldigt positivt. Om jag hade stannat upp nån minut och tänkt efter så hade jag kommit på att jag vet att det finns flod-och havs kräftor och då hade jag med denna kunskap kunnat räkna ut 1+1. Men nyfiken i en strut som man är så förklarade jag för fiskkillen att jag är van vid röda kräftor och att jag kände mig lite förundrad över hur annorlunda de här såg ut. Han log och förklarade och visade och berättade, och vips så fick jag mig en liten kräftlektion. Mycket trevligt! Jag fick bland annat lära mig att havskräftorna inte ändrar färg så som flod kräftorna gör när de kokas. De är alltid ljusa medan flodkräftorna går ifrån att vara svarta till att bli röda.
De ljusa små rackarna.
Oh det var så gott! Vi var ett gäng på 8-10 personer. Först hade vi som lite knytis med en massa gott...pajer, sallader, bröd, ost, såser och se de underbart goda kräftorna. Havskräftorna är som sagt större och därmed en massa mer gott kött. Mums vad vi åt.
Vissa hade till och med svårt att sluta äta när det var dags att kasta ut alla skal. "Man kan bara inte så här mycket gott gå till spillo" sa Klara och stod och åt bland alla skal.
No comments:
Post a Comment