Kalas, kulturkalas

Man skulle kunna säga att förra veckan är den största anledningen till varför jag älskar att bo i stad, en större stad. Förra veckan var en hel tidning full av möjligheter. Hela dagar, flera dagar, som erbjöd allt från bergodalbanor för smaklökarna till skrattkramp i käken. För förra veckan så var det kulturkalas i Göteborg. Kalas i sig är ju oftast mycket trevliga och när de dessutom innehåller mångfald, olikheter, likheter, nyheter och njutning för alla våra sinnen så blir det bara bättre. Jag var och lyssnade på musik, luktade på Italienska ostar, skrattade åt tokiga skämt, imponerades av duktiga dansare, smakade på Brittisk marmelad, tittade på gatuunderhållare från världens alla hörs och kände glädje i att få vara i en så levande stad. Jag höll mig till det som erbjöds utomhus, men hade jag velat varit under tak så fanns det konstutställnngar, förhandsvisningar av biofilmer och teatrar att besöka.

När det är gratis så är det alltid slusålt sa Peter Wahlbeck på skrattfesten. Men inte är väl det så konstigt. För när det är gratis så kan man utforska och upptäcka utan att behöva välja bort den dyra goda osten eller stressa på den man ringt upp för att de dyra minuterna på mobilen bara tickar iväg. När det är gratis behöver man inte prioritera, välja och därmed välja bort. För när det är gratius så kan man i mån om tid, ork, lust och sällskap gå på allt. JAA man kan gå på ALLT!

Götaplatsen när Jose Gonzalez spelade.

Två glada töser som trivs i stan.

Det var många som ville vara med på skrattfesten.