Home sweet home

Det var ett par långa, sega och känslomässiga dygn innan man till slut nådde Västra Harg och Runneberget. Resan hem från Waterloo gick trots allt väldigt bra....det var ju ändå vinterväder och ett par andra resenärer just de dagarna som jag var ute och åkte. Vi blev 45 minuter sena in till Munchen. Det hade varit hårda vindar över Atlanten, men i stora och stabila plan känner man ju inte av det. Vi hade 1 timme och 45 minuter till nästa plan så förseningen påverkade inte oss. Vi var i tid till Arlanda, tåget mot Linköping gick som det skulle och 15 minuter sen anlände jag till Linköping. Sen blev det att åka skoda resten av vägen hem till Harg. Det gick så fint så. Hemma i Runneberget väntade en glad mamma, en exalterad Zimba, god julmat och en gran som ville bli fin till självaste doppare dagen. Skönt att vara hemma i Sverige och det vinterfina Västra Harg!

Runneberget i vinterskrud

Mitt lilla hus...

Julkrans på dörren