Sopptrend i höst

Så här såg höstens första soppa ut. Någon form av rödbetssoppa var det. Vacker, god och fräsch! Fortsättning följer på resten av höstens soppor....

Hiss-och förrådsfest

Vanliga fester kan bli lite platta, tråkiga och beiga....eller i alla fall om de återkommer med en allt för jämn frekvens. Vi är ett gäng som gör det mesta tillsammans och då blir det lite samma fest varje gång vi har fest. För ett par veckor sedan ville vi ha lite av en temafest med lite extra krydda. Tess kom då på den underbara idéen att vi skulle ha hiss-och förrådsfest hemma hos Clara som har en cool gammal hiss och ett spännande förrådsutrymme uppe på vinden. Det var taget, hiss-och förrådsfest skulle det bli. Och vilken fest det blev! Jag fick uppleva det, ni får bara hålla till godo med ett par bilder. Titta och inspireras inför din kommande fest!

Förrådet

Hissen

Drinkarna

Jag är sjuk

Förutom att dygnet bara besitter 24 timmar och mörker och höjder så är min största fiende feber. Feber gör mig till den ynkligaste lilla varelsen som går i ett par skor. När jag har feber så är det en bedrift att ta sig från sängen till toan, utan att bli helt yr i huvudet så att jag måste sätta mig ner halvvägs. Jag fryser och svettas om vartannat, jag yrar och drömmer som en gammal tok och jag får hållning som en gammal tant på grund av jag får så ont i kroppen. Idag när jag var på vårdcentralen var jag dessutom så nära att svimma att jag fick lägga mig ner och vila ett tag innan jag kunde gå hem. Inget får mig att bli så sjuk som feber. Feber är en av mina värsta fiender.

Vad är klockan?

Här är tjejen som vet, för den här tjejen blev denna dag ägare till 10 st nya klockor. Varför bara köpa en när man faktiskt kan köpa 10 på en gång. Så tänkte jag och slog till. När det står 10 klockor i olika färger så måste jag säga att det var lite snålt att denna samling innehöll 2 vita. Men jag tar glatt emot och tänker att jag med det får en ännu större anledning att faktiskt ge bort ett par av dem.....

Myskväll

Jag älskar sådana här kvällar! God mat, underbara vänner, lugnet och att avslappnat bara kunna njuta!

Gott-gotti-gott-gott

Kändis på stan 2

En kvinna som Gudrun Skyman tror jag väcker känslor hos många och då framförallt hos kvinnor. I min naiva ungdom(ja den har gått över) så var min känslor för Gudrun av så stark karaktär att min röst föll på vänstern. Om Gudrun stod för 80% av anledningen till min röst så stod aftonbladets vilket-parti-ska-du-rösta-på test för de resterande 20%, och sen var det inte så mycket mer att snacka. Inför det valet som precis var så måste jag erkänna att min taktik varit lite annorlunda, jag gick mindre på han/eller hon gillar jag och faktiskt inget på aftonbladets tester(gjorde jag ens nått) Men jag gillar fortfarande Gudrun, hon är en redig och smart kvinna med ett kvinnligt sätt.Samma vecka som valet stod hon vid Brunnsparken och talade till folket, eller den lilla skara som stod och lyssnade. Vi stannade till en liten stund och då insåg jag att hon fortfarande väcker starka känslor hos mig. Hon lyser engagemang, intelligens and och har en utsträlning som tilltalar mig. Hon är en personlighet och har karaktär som en del andra partiledare bara kan drömma om.

Demokrati

Oavsett vilket av de redan riksdags invalda partierna man röstade på, blått, grönt eller rött, och oavsett av vilket block man sympatiserar med så tror jag att de flesta föredrar ett samarbete över blockgränserna eller att till och med hellre se blocket man inte sympatiserar med vid makten än att ge Sverige demokraterna någon form av makt. För hur mycket jag än ogillar vissa av det andra blockets åsikter så är de i alla fall demokratiska. De representerar ändå det viktigaste av allt: demokrati.

Sen kan man tycka att det är odemokratiskt att frysa ut och inte vilja möta eller släppa in ett enskilt parti. Men deras grundåsikter som ett främlingsfientligt parti motstrider sig vad svensk demokrati står för. Jag hörde på radion idag att Mona Sahlin har gett i uppdrag till talesmannen på att undersöka om det går att göra utskotten mindre vilket skulle innebära att Sverige demokraterna skulle få mycket färre utskottsposter i form av minsta parti. Men kan de verkligen göra så?Vad ger dem rätten till att göra så nu bara pågrund av detta missnöje med SD:s intåg i riksdagen?Är det demokratiskt?

Igår när jag läste metro så blev jag så arg när ett antal av SD:s kommande riksdagsmän presenterades. Att vi skattebetalare ska betala för dessa nya riksdagsmän: kommande riksdagsmän som bloggar om hur mycket de hatar homosexuella och muslimer, är mot abort och för dödstraff, som vill stoppa moskeer för att de motverkar integration, tror att Sverige kommer drabbas av inbördeskrig om vi inte stoppar islameringen. Dom här människornas årslöner, saftiga årslöner, ska våra skattepengar gå till så att de kan sprida främlingsfientlig propaganda i riksdagen.

Demokrati ska finnas för dem som är demokratiska i verkligheten, inte bara har det som partinamn

Kändis på stan 1

En sak som jag gillar med större städer är att man anonymt kan traska omkring på stan och inte träffa nån man känner. Det gör inget om jag halkar och ramlar, har konstiga kläder eller går och sjunger högt till musiken jag lyssnar på för det är ändå ingen som känner mig. Jag tycker att det är ganska skönt. Detta är en av anledningarna till varför jag har valt att flytta till en större stad än en mindre. Utifrån mitt yrke så är det ännu skönare att inte vara igenkänd på stan. Jag vill inte bo och jobba i en stad där jag alltid eller i alla fall oftast möter en förälder eller ett barn när jag är på stan som privatperson.

Jag trodde att jag gjorde mitt livs smartaste drag då jag valde att bosätta mig i Göteborg och jobba i grannkommunen Mölnlycke. I Mölnlycke är jag bara när jag jobbar och i Göteborg är jag privatpersonen Anna, and thats the way I like it. Chansen att ens träffa någon man känner igen i Göteborg är så liten att den knappt finns....trodde jag ja.

För ett par dagar sedan så kom jag glatt pratande och gående på stan. Nej jag pratade inte med mig själv utan med Isse. När jag tittade upp och såg jag ett ansikte som jag kände igen, och så tittade jag till ordentligt så där som man gör. Då möts jag av ett stort leende och ett "hej, hej" från en mamma på min skola(vilket betyder en mamma till ett barn på skolan där jag jobbar) Jag svarade tillbaka med ett glatt "hej hej" och sen skildes våra vägar åt. Först tänkte jag "men nej, jag känner inte ens igen alla föräldrar än och redan träffar jag en av de som jag faktiskt känner igen på stan i Göteborg. Hur stor är sannolikheten?Där försvann min föreställning om att inte behöva träffa jobbfolk på stan"

Men sen tänkte jag om: "eh det var ju ganska trevligt att få hälsa på nån man kände igen på stan och jag gav ju inget dåligt intryck för jag vara nykter, påklädd och hälsade trevligt tillbaka"

Slottsskogen

Jag håller på att upptäcka stan och tycker att detta är mer än trevligt. Jag borde kanske ha blivit upptäcksresande, eller finns det såna nu för tiden? Det hade varit ganska flott att bara seglat runt och hittat ny platser och varit först med att få utforska dem. Tänk hur exalterad jag hade varit då med tanke på hur nöjd jag är nu när jag får upptäcka Göteborg:)

Den senaste lilla seglatsen gick till Slottsskogen. För er som inte är bekant med denna så är det en fantastisk park som ligger mitt inne i stan. Där springer, går, sitter, spatserar, fotograferar, promenerar, umgås, grillar, solar och roar sig folk. Där finns träd, stenar, pingviner, älgar, blommor, människor(och annat som hör naturen till) och även asfalt, informationstavlor med kartor, kiosker, papperskorgar(och annat som människor behöver i en park) En väldigt trevlig park helt enkelt!

Oh björnbär!

Gott!

Den här killen mötte vi på våran tur genom skogen.

Dom är stora på nära håll

Lilla söta pingvinen är uppe på land och kollar läget

Swim, swim

Lekfullt i säldamen

Sälarna kollar läget på land.

Bra sagt!

It's nice to be important but it's important to be nice

Love was in the air

Oj oj vilken dag det var igår! Ingen vanlig dag utan en Vittradag med love tema. Denna dag inträffar bara en gång varje år och är en dag för alla Vittror och då jag numera är en Vittra så var jag inbjuden. Först bjöds vi på så intressanta, givande, roliga och inspirerande förälsningar. Sen senare på kvällen blev det en utsökt middag, medryckande underhållning och storslaget party. Så himla kul och jag är så glad att vara en Vittra:)
p.s. bilder kommer lite senare...

Om jag måste välja så väljer jag...

The Baseballs!

Ingenting emot tyskar men att de kunde vara så roliga och förlösande det hade jag inte en aning om! Visst jag hade lyssnat på dem, om och om igen, och jag hade sett ett par youtube klipp, om och om igen, men så ändå lyckas de att överraska än när man ser dem live. Kläderna, dansen, movesen, rösterna, liret, jargongen, frisyrerna, snacket...I love it all och känner för första gången i mitt liv att jag är väldigt avundsjuk på min mor som faktisk fick uppleva allt detta när det var THE THING. Min mor var där när raggarkulturen och rockabilly var vardag. Ja men flytta till Boxholm eller Säffle om du tycker så himla mycket om det tänker kanske några av er nu. Jag är med på er poäng, men jag är lite för rädd för att The Basebolls inte kommer besöka de ställena så ofta som jag skulle önska. I alla fall gå och se The Baseballs om du får en chans, du kommer inte ångra dig!

p.s. inte är de fula heller pöjka....

Mys med en av de bästa

Isse is back och det gör mig så glad! Det var nämligen på tok för längesen jag kunde se, krama och prata med henne samtidigt. She is just lovely och det känns så bra att bo i samma stad som henne! När vi nu äntligen kunde ses igen så tog vi en sån där lång mysfika. Isse tog mig med på ett litet kryp-in i Haga. Stället var så fint och harmoniskt och fikat var mumsigt gott.

En underbar eftermiddag med en underbar människa på ett underbart ställe!

Buss 52

Buss 52 var utan tanke på resmålet en upplevelse i sig. Glada i hågen gick vi på. Först hoppade Emelie upp på ett säte och tätt därefter kom jag. Genast då jag satte mig så kändes det som att vi satt på varandra eller jag liksom halvt i hennes knä. Vi försökte båda maka åt oss lite så där som man gör när man känner att man tar varandras plats och liksom sitter lite omlott. Men inget hände, det var som om vi satt fast. Vi började fnissa och studera sätet, för visst måste det vara ett konstigt säte. Vi insåg ganska snart att det här sätet längst fram i bussen nog bara vara gjort för en person. Och där satt vi och trängdes. Ännu mer fniss. Men för att försvara våran handling så var det ändå förhållandevis brett för att bara vara gjort för en ensam individ och lite mysigt var det allt att sitta där och hålla om varandra. Mitt i denna undersökning av sätet så börjar Emelie fundera på vart bussen egentligen åker. Inte alls den vägen hon hade tänkt. Så istället för raka vägen till målet så fick vi oss en liten oväntad sightseeingtur, dock bara i centrala Göteborg, men ändå. Så ta buss 52 om du vill ha en nära och ny upplevelse:)

Baksidan är min nya framsida

När jag gick lös och shoppade loss för nån vecka sedan så köpte jag två tröjor. Två tröjor som båda hade sina detaljer på ryggen. Framifrån ser de ut som två helt vanliga tröjor, inget speciellt eller märkvärdigt, bara två tröjor. Men sen vänder man sig om och wow vilken tröja! Det är på baksidan det händer. Det är baksidan som är den nya framsidan!

Mat på band

Förra veckan besökte vi ett sushi ställe där maten kom på rullande band. Så där som bara sätt på film. Ni vet man sitter på en hög stol, precis som vid en bra, och sen precis framför en så rullar ett band och därpå kommer det en massa tallrikar med olika sushibitar på och sen bara plockar man åt sig det man vill ha. Man får chans att prova sådana bitar som kanske inte innan fått chansen till eller rent av vågat. Allt detta gör det liksom roligt att äta och det kändes så häftigt att få prova på det. Mycket bra och god sushi dessutom!

Två matglada tjejer

Gott!

Lite wasabi kanske

Det blev en del tallrikar....:)

Tradition på Rambergsvallen

När man är och kollar på fotboll på Kopparvallen i Åtvidaberg så är det alltid en farbror som skriker "BRUKET" så högt och tydligt som han bara kan. Och man hör honom. Åtvidaberg är nämligen en gammal traditionell bruksort. När man är och kollar på fotboll på Skogsvallen i Luleå och Luleålaget möter Boden så kändes sångerna om hur mycket bättre Luleålaget är traditionellt förankrade. När jag för ett par veckor sedan besökte Rambergsvallen för att se Häcken möta Elfsborg så insåg jag att det fanns lika mycket tradition där som på alla andra ställen. Det var framförallt en farbror som förmedlade denna traditionella rivalitet gentemot gästlaget. Häcken och Elfsborg hade mötts förut om jag säger så. Han fällde så många roliga kommentarer och jag önskar att jag hade kommit ihåg hälften av dem. Men några fastnade så här följer några smakprov varav den första kändes mest traditionell:

"Kom igen ta i och visa att vi bygger Volvo bilar och inte kläder"

"Inte visste jag att man måste betala för en vänskapsmatch"

"Fint väder, fin plan men var är det fina spelet"

Efter att Häcken i den 90 minuten hade gjort mål retades han:

"Första målet vinner"

Fotbollen var underhållande, och de underbara utropen gjorde bara upplevelsen än bättre!