Kolla! Det är ju jag!

Det här var min bordsplacering på avslutningsfesten med jobbet i fredags.

Mitt i prick! Malin, min kollega, har verkligen fångat mig. Många bollar i luften, både fysiskt och psykiskt, på jobbet och privat. Ugglan runt halsen och lockarna på plats. Nog för att jag har stora ögon men om de sitter riktigt sådär långt isär det vet jag inte. Lägg gärna märke till de smala benen:)

Lenny på Liseberg

Förra veckan hade vi storfrämmat på Liseberg då ingen mindre än Lenny Kravitz var på besök. Inte en av mina favoriter men ändå en världsstjärna värd att se. Han bjöd upp till en bra show.

 

Vissa var redo att göra vad som helst för att få komma med på kort.

Bäck kom och överraskade mig :) 

Lenny och hans band

En härlig kväll i det fina sommarvädret.

Fotbolls EM...

...är som ni vet över för Sveriges del och visst försvinner i och med detta en del av glansen med det hela. Men det finns fortfarande många anledningar kvar för att titta på de återstående matcherna; underhållningen, dramatiken, spännaningen, laginsatser och individuella prestationer. Allt detta som kommer gå till fotbollshistorien, allt detta som gör sporten så underbar.

Ett par notiser från Sveriges match mot England:
Mellberg var kung! Han visade verkligen hur man spelar fotboll med hjärtat. Han gjorde matchens två mest precisa brytningar och även Sveriges två mål. Om han slutar nu så gör han det på toppen. Borde någon försöka övertala honom?

Carrolls kan vara tråkig och osynlig under större delen av en match, men nickmålet han gjorde mot Sverige var så vackert. Vilket häng och vilken kraft han fick i den nicken. Fotbollskonst!

Jag måste erkänna att jag hade lite fel vad gäller Anders Svensson. Jag var väldigt tydlig med att jag inte ville se honom i startelvan mot Ukraina. Jag fick som jag ville och att spekulera i om matchen slutat annorlunda om Svenssons fått starta känns bara dumt. Men sen kan jag inte bortse från att han i matchen mot England tillförde väldigt mycket till laget; ett lugn och stabilitet, rutin och kämparglöd. Han gjorde det väldigt bra och jag höjer hatten för Anders.

Det blir väldigt spännande att se vilka lag som tar sig visare från sina gruppen. Första skrällen kom redan igår då Ryssland som innan matchstart ledde sin grupp missade kvartsfinalen. Ryssland som spelat så övertygande och positivt. Jag var helt övertygad om att Ryssland skulle ta sig långt i detta mästerskap. men icke. Grekland och Tjeckien vidare från grupp A och jag måste säga att jag gläds med Tjeckien som alltid har lite otur då det är dags för stora mästerskap. De förtjänar en medgång. Ikväll hoppas jag att Tyskland tar sig vidare tillsammans med Danmark. Sen tror jag även att Spanien och Krotien går vidare från grupp C tillsammans med England och Frankrike från grupp D. Men det är bara vad jag tror.

Nu hejar vi på Sverige på tisdag så att de kan lämna detta mästerskap med hedern i behåll. Sen till alla er som skriker: Hamrén avgå! Knip igen och ge karl en chans! Glöm inte bort att detta även var hans första mästerskap. Han må ha gjort misstag och fel, men han försöker och att han har en vilja att spela en positiv anfallsfotboll. Så ge honom en chans att utveckla den!

Nu smakar det gott igen

Efter 1, 5 år smakar Piggelin åter gott igen. Under de två första veckorna efter min halsoperation åt jag kriminellt många Piggelin. Inte ens då åt jag den för att den är så fantastisk god utan för att isen och kylan var skönt för såren halsen. Innan operationen tyckte jag om Piggelin, men efter bara ett par dagar av ständigt glassätande tröttnade jag på smaken och konsistensen. Usch va söt den är! Blä den smakar fabrik! Fy va äckligt det blir i munnen av isen.  

Men sen härom veckan när vi fortfarande hade sommarvärme och jag kom hem till min varma lägenhet så var Piggelin den enda glass som låg där ensam i min frys. Inget att välja på, jag får väll uthärda för att få i mig det kalla och bli lite nerkyld. När jag tog den första tvekande tuggan så blev det som en uppenbarelse. Men, men, men....detta är ju en god glass. Sen åt jag den med en förtjust glädje. Välkommen tillbaka in i mitt liv Piggelin. Jag tror verkligen att vi kan bli vänner igen!

Du vet den där Emelie

Hon är ett kontinuerligt återkommande namn, den där Emelie. Men nu ska du få höra något som du aldrig tidigare hört. Håll i dig. Igår när jag besökte Liseberg tillsammans med Emelie, Erika och Philip så visade Emelie sitt rätt jag. Emelie går först fram till kassan med mig och Philip bakom sig. Erika har gått till en annan kassa, vilket vi tror att Emelie är medveten om. Men sen när hon kommer fram till kassan vänder hon sig om och börjar gräva i en helt främmande tjejs väska. Emelie tror nämligen att det är Erika som står bakom henne, och i hennes väska ligger Emelies plånbok. Den här stackars tjejen som äger den utsatta väskan kom in i kön mellan Emelie och mig. Emelie tittar bara ner i väskan och gräver i den som en lite intensiv gnagare. Tjejen blir så chockad att hon bara får fram ett lågt "men, men...." Det tar ett tag innan Emelie tittar upp och inser att hon inte känner ägaren till väskan som hon gräver i. Under den tiden hinner jag tänka "Ja ha, känner hon henne" men sen ser jag tjejens ansiktsuttryck och inser då att: nej det gör hon inte. Sen bryter jag ut i en skrattattack som gör att jag gråter, får ont i magen och nästan kissar på mig. Emelie skäms ihjäl och tjejen med väskan fortsätter att se chockad ut och hon har lite svårt att släppa Emelie med blicken.
Helt underbart :P

Ser du vad som är fel?

Idag hittade jag den här artikeln på dn.se. Börja med att bara kolla på bilden av mynten. Ser du vad som är fel?

http://www.dn.se/ekonomi/kunglig-smadelse-pa-enkrona

Konstigt och roligt! Vem orkar lägga ner energi på att göra den kopian? Men samtidigt: Tack för att du orkade för det var blev helt klart komiskt.

Med en tår i ögat

Det är inte lätt att ta farväl. Att jag sen är riktigt kass på att säga "hej då" gör inte saken bättre. I just cant hold it together. Att själv framföra hyllnings ord till någon/några andra är inget att tänka på för min del. Men sen styr inte jag över alla andra och vad de väljer och säga, och så fort någon säger något fint och snällt till mig eller någon annan är det kört. Helt kört! Bara tanken på att se någon annan bli rörd och fälla tårar gör att jag gråter. Mina två sista dagar på Vittra Mölnlycke har handlat mycket om fina och snälla ord, att ta farväl och många tårfyllda ögon. 

Jag vet inte vad jag har gjort för att förtjäna alla dessa fina blommor och presenter. Tusen tack alla underbara ungar och föräldrar!

I sommar ska jag bara baka, safta och sylta. För sött ska det va:) Jag fick en massa pennor och skolmaterial som skänktes till barn som bättre kan behöva dem. 

Det blev en fantastisk och minnesvärd avslutning, men det var tufft.

Packåsna

Idag kände jag mig som en packåsna när jag åkte hem från jobbet. För det är ingen lätt eller enkel process att byta arbetsplats, i alla fall inte när man har halva sin egendom på arbetsplatsen. Allt från skor och regnbyxor till burkar och böcker. Jag fick inte med mig allt i en vända så det får bli att kånka och bära även i morgon.

Dagens lass.

Två fina tjejer i centrum

Igår var det namngivnings- och examensfest för Leia och Hanna och det blev en härlig eftermiddag trots det busiga vädret. Regn har aldrig satt stopp för denna lekfulla, fantasifulla och gästvänliga lilla familj. Stort grattis till Leia som fick ett fint namn och till Hanna som kommer bli en grym pedagog.   

Hanna hon tänker på alla och började namngivningen med en liten saga för alla de små.

Sen planterade pappa ett päronträd till lilla Leia Johanna. 

Två fina tjejer.

De var många som ville hjälpa till med planteringen av trädet.

Hannas mormor Berit läste upp en fin och tänkvärd dikt.

Den lilla familjen

Jag, Isse och Hanna. Det är lika underbart varje gång vi ses.

Jag och Leia.

Det färgglada presentbordet.

De kallar den Äggstocksfestivalen

I lördags blev det lite Mjölby häng, och inte med vilka som helst utan med världens bästa Isse och fina Elin. Mellan regnskurarna letade vi oss ut för att se vad den så kallade Äggstocksfestivalen bjöd på. Det var inte så många som tänkte som vi så vi var nästan ensamma på den lilla gröna plätten framför scenen. Vi led inte av ensamheten men det kändes lite tråkigt för banden som spelade och för arrangörerna. Vi hade trevligt och fick höra bra musik.  

Nationaldagen

Jag tycker att det är lite kruxigt det där med hur man ska fira nationaldagen. Eller behöver man ens fira den? Är det ok att bara vara och njuta av den lediga dagen. Ja det bestämde jag mig för att det var. Jag begav mig ut till Kålltorp där det bjöds in till picknickfestival. En festival för att fira mångfaldens Sverige. En gratis festival där ALLA är välkomna. Det konceptet tyckte jag förenade både firande och ledighetsnjutning.   

Picknickfestival i Kålltorp 

Kvällen avslutades på Liseberg där Timbuktu och Damn spelade. Timbuktu var tydlig i sitt budskap om vad en nationaldag ska handla om och hur stolt han är över landet Sverige där "alla ser ut som han" För alla må vara olika på utsidan, men samtidigt bara människor inuti. 

De bjöd upp till en grym konsert så det ska bli kul att se dem igen på PIP.

Jag kan inte låta bli att nämna nationaldagsfirandet från Skansen, som jag idag såg delar av en repris från. Nu nämnder jag det inte för att hela Kungafamiljen klädda i folkdräkter satt uppradade på första parkett. Nej, jag nämner det för att jag blir så förundrad över en av de som satt i publiken. De 40 minuter som jag såg av programmet genomspeglades av att vi som ett mångkulturellt land välkomnar nya medborgare. Här ser vi ut på olika sätt, vi får älska, och till och med gifta oss med, vem vi vill och vi får tro på den religion som tilltalar oss mest. Att bo i Sverige, tillhöra detta land och kalla sig svensk har inget med de ovan nämnda faktorerna att göra. När artister, programledare och talare förmedlar detta budskap så sitter Jimmy Åkesson i publiken och skruvar lite på sig. Vad tänker han just där och då? Vad skulle han ha sagt om han hade varit talare? Hur kan han ens ha mage att sitta där? Hur många fler "Jimmy Åkesson" med inskränkta politiska åsikter sitter det i publiken? Jag kan inte låta bli att fascineras av hur denna man fungerar och vad som pågår i hans hjärna när han sitter där och tittar på ett nationalfirnade som förmedlar raka motsatsen till vad han står för.

En dag med fröken Asp

Vi skulle bara promenera genom Slottsskogen in mot stan och så hamnade vi mitt i ett blommande blomsterhav i Azaleadalen. Vi tog oss en paus där mitt bland alla stora, färgglada blommor. Vi luktade, kände och njöt av färgskalan som så naturligt bredde ut sig mitt framför våra ögon. 

Hihi....hej där bland blommor och blad. 

Små, söta ankungar. 

Ännu en paus....Hanna äter glass. 

Till slut så hamnade vi på Avenyn där vi fick beskåda Regnbågsparaden. 

Ett gott skratt

Igår fick jag skratta så där mycket så att jag grät, nästan kissade på mig och fick ont i magen samtidigt. När man beskriver symptomen av gapskrattet så kan det låta som en otrevlig upplevelse, men det var enbart underbart. Det är aldrig lätt att återberätta och så här att dagen efter få det att ens bli hälften så kul som det var. Men jag ska göra ett försök.
I Göteborg ska de öppna en ny skola som heter Taubeskolan. Min kära vän Emelie, som mer än ofta förgyller min vardag, har haft lite svårt att få grepp om vad den här nya skolan egentligen ska heta.
Försök nummer 1: "Du vet Tabuskolan....."
Försök nummer 2(som framfördes igår): "På den här ny Tubskolan...."
Jag dör, herregud så kul!
 

Glädje och förväntan i pappersformat

Med EM-bibeln i min hand känner jag mig redo. Jag hoppas att Zlatan, Isak, Kim, Lustig, Seb, Mellberg, Elmander, Ola och de andra grabbarna har vad de behöver för att vara redo. 

För nu är det bara 3 dagar kvar, sen smäller det!