Naturhistoriska

I veckan var vi på studiebesök på Göteborgs Naturhistoriska museum. Jag gillar ju museum så kan ju inte riktigt bli fel. Men att däremot övertyg ett gäng barn mellan 9-12 år att "museum är intressant och jättekul" det är lite av svårare uppdrag. Jag tycker ändå att vi lyckades skapligt bra. Det visade stort intresse för utställningen "människokroppen" och för de flesta djuren. Sen var kanske inte insekts- eller vattenrummet något de spenderade en längre tid i. Jag däremot jag gillade allt:)nja eller nästan....

Var lätt det är att komma ihåg att Sveriges största fågel heter Kungsörn och den minsta heter Kungsfågel. Det tyckte i alla fall ett par elever i 10-års åldern.

Om jag stirrar in i snöleopardens ögon så får den kanske liv. Ja kanske....

Häftigt att Kaskelotvalens huvud till största delen är fylld med olja. Från skelett till den vita linjen är olja. Mycket utrymme.

Valsalen var mäktig, men det luktade lite konstigt.

Vackra fjärilar.

Det mest komiska och märkliga med museibesöket var att jag helt otippat sprang på två människor som jag känner, varav en av dem är från Mjölby. Den första jag mötte vara en tjej som jag pluggade med i Karlstad. Hon bor och jobbar i Göteborg, och jag träffade henne så sent som i maj. Så inte jättekonstigt att träffa henne, men ändå lite då ingen av oss springer på naturhistoriska varje dag. Den andra personen, hon från Mjölby, var för 10 år sedan min gymnasielärare i naturkunskap. Hon var på naturhistoriska tillsammans med ett stort gäng gymnasielever från Kungshögaskolan, min gamla skola. Jag kände igen henne och flera av de andra lärarna men jag pratade bara med henne då hon var den enda som undervisat mig samt att jag kom ihåg hennes namn; Doris. Hon blev jätteglad när jag kom fram och presenterade mig och vi pratade en liten stund. Vi fann själva mötet mycket märkligt men trevligt.

Tänk va roligt det kan vara att gå på museum!