Djur 2012

Hur är det egentligen att vara djur i Sverige 2012? 

Våra naturligt vilda djur tycker vi stör i vårt mänskliga leverne, så de vill vi skjuta av.

Våra i fångenskap levande djur dödar vi för att de inte får plats eller är svårskötta.

Våra djur som sedan ska bli mat åt oss behandlar vi respektlöst och som om de vore döda innan de är det. 

Hur tar man då ställning och visar att man tycker att detta är fel? Jag vill inte stå bakom ett samhälle som beter sig som Sverige gör mot de djur som av olika anledning finns i vårt avlånga land. 

Då jag för 1,5 år sedan fick insyn i hur kycklingar i Sverige lever och avlivas för att så effektivt som möjligt bli mat på våra bord valde jag att aldrig mer köpa kyckling. Vid vissa tillfällen kan jag köpa kyckling då jag är på restaurang, men jag köper aldrig hem det från mataffären. På så sätt tar jag ställning i denna frågan.    

Efter att idag ha sett en tv-reklam undrar jag var vi är på väg när grisarna matas med rapsolja för att baconet ska bli saftigare och godare och inte för att grisarna vill äta det? Hur äter de ens rapsolja? Nu äter grisar i och för sig det som serveras dem, men argumentet kring rapsoljan äcklar mig. 

Kanske dags att även sluta äta griskött....

Nu måste jag läsa boken!

Vi är många som har suttit klistrade framför TV:n de senaste måndagarna, och det är få som inte har blivit berörda av innehållet i "Torka aldrig tårar utan handskar". Berättelsen, karaktärerna, den mörka historien, människoödena, skådespelarinsatserna; de har berört och upprört. Jag har skrattat och gråtit om vartannat. Jonas Gardell har verkligen lyckats att förmedla någonting. Han har berättat en historia värd berättas. Tack för upplevelsen; den var fascinerande, fantastisk och gripande. 

   

Nu måste jag bara läsa boken!

Att vara politiskt korrekt

Om danskar eller tyskar eller fransmän skulle beskriva oss svenskar så använder de ofta frasen att vi är "politiskt korrekta" En fras som ofta får en negativ klang i den bemärkelsen att vi är för måna om att vara moraliska, ordentliga, inte sticka ut, belysa fina normer och värderingar, inte göra någon annan irriterad eller heller lyfta oss själva för mycket. Vi vill vara lagom och neutrala, vi vill allas väl, ja vi vill vara politiskt korrekta. Jag kan själv tycka att det blir negativt för att det gärna blir att man vill för mycket och att vi överarbetar. Vi skapar utifrån rädslan att människor ska känna sig diskriminerade och kränkta diskussioner och debatter som kan egentligen inte behövs.

I vilket fall så kan jag tycka att har det känts skitnödigt att kallas sig själv politiskt korrekt. "Titta där går den moralpredikande politiskt korrekta tanten som vet vad som är bäst för allt och alla, mån om att ingen människa i någon tid får känna sig kränkt"

Men idag när jag kollade på Skavlan så tog Anna Holt norsk journalist och politiker tillbaka frasen politiskt korrekt när hon på frågan om hon var politiskt korrekt svarade:

Om de som beskylls för att vara politisk korrekta är positiva till invandrar, tror på allas lika värde och att vi ska dela med oss av det vi har. Så tycker jag att om det gör mig till en politiskt korrekt person så gör det mig igenting. 

Efter hennes svar så känner jag att jag återigen kan kalla mig politiskt korrekt, sträcka på ryggen och vara en stolt moralpredikande tant. 

The wedding

Den 11 augusti var det så dags för det efterlängtade bröllopet mellan Hanna och Roger....eller det var vad alla inbjudna trodde. Saken var den att paret hade ingått äktenskap ett helt år innan bröllopsfesten vi var inbjudna till. Men det fick veta först under själva festen.  

Det var inte vilken fest som helst som vi blev inbjudna till utan en riktig Rockbillyfest. 

Här tar vi en fördrink hemma hos familjen Asp i Sya. 

Isse i tidsenlig utstyrsel.

En ordentlig lugg

Den goda fördrinken

Fina Tessan

Ja nu är dom här!

Vackrare än någonsin

Fina leende 

Lars-Åke höll i en liten ceremoni 

Mina bordsgrannar I

Mina bordsgrannar II och så jag.

Felix och Astrid sjöng en helt fantastisk version av Cecilia Lind och Fredrik Åkare, de hade döpt den till "Hanna Paulin och Roger Tränare"

Hanna och Farmor Barbro. Hanna bar Barbors bröllopsklänning från 1953.

Jag måste dela med mig av hur Hanna och Roger hade valt att med värmande, sanningsenliga, fina och roliga ord beskriva mig, mamma och pappa i sitt lilla bröllops häfte.
Anna N. - äldsta och bästa vän till bruden. Sedan barndomen känd som Snusbeth av okänd anledning. Har delat det mest med bruden från barbielek och fotbollsupplevelser och kärleksbrev och första rusdryck. Är faktiskt i grunden orsak till att vi är på den här festen.
Metha - Mamma i brudens andra hem. Stor djurvän som bjuder på apelsinklyftor och tar hand om ensamma katter. Ingen pratar mer än Metha.
Staffan - Pappa till brudens bästa vän. Djurgårdare som drivit pub i källaren. Tarzan.

Mina girls!

Total lycka att vara samlade på detta sätt.

Stort tack för en oförglömlig bröllopsfest fylld med skratt, galenskap, glädjetårar och mycket kärlek. 

En sommar senare...

Det finns ett par måsten under sommarhalvåret. Vissa saker som man bara måste göra!

Liseberg är en av dem. Och då menar jag en heldag med åkband, sockervadd(eller nja...)chokladhjul,  skräpmat, pirr i magen, nervositet, skrik och glädje. De första bilderna kommer från den dagen.  

På besök hemma i Mjölby blev det en trevlig eftermiddag med Sandra och hennes dundersköna lille Elmer. Gladare kille får man leta efter. 

För andra året i rad besöktes "Vi möts i skogen" En liten festival arrangerad av en barndomsvän och ett par killar till. Här dricks det öl, lyssnas på lokala band, äts hemlagad kantarellpaj, knyts det nya band,  pratas barndomsminnen(för det var där som vi nästan alla växte upp tillsammans) och dansas.

Vi fick chansen att åka bil hem vid 12 tiden, men om det fortfarande spritter i dansbenen så väljer man då att tacka nej till skjutsen och sedan gå hem. En promenad på över ca. 1,5 timme. Det hann bli ljust, vi hann tröttna och ställa oss frågan "hur tänkte vi?" Men vi skrattade och hade trevligt och oj vilken festival det hade varit. Precis innan vi kom hem fick vi sällskap av ett par nyfikna kalvar.

Underbara och tokiga Kajsa som jag inte träffar så ofta var hemma för att fira sin födelsedag och jag och Isse blev inbjudna på en fantastisk födelsedagsmiddag. 

Pappa hade bakat den traditionsenliga tårtan till sin dotter. 29 hallon till 29-åringen.  

Familjen pick-o-pack ville ge sig ut på en liten dagsutflykt och valde Naturum Tåkern. 

Fina fågelfrimärken. 

En vacker sommarkväll i Göteborg. 

Paret Stafstedt på besök och vi tog oss en tur till Hönö. 

Här har vi det bra!

Kvällen avslutades med en runda på minigolfbanan. Jag behöver inte säga att jag vann va....:)

En liten bakkväll

Ibland kan man få ett litet ryck. En liten extra kick som skapar energi, ork och lust att göra något man inte brukar göra en vanlig vardagskväll. Ikväll fick jag ett sådant ryck som till slut resulterade i ett frukostbröd, även kallade rågkusar, och två banan-och choklad kakor.

Tänk att en så liten enrgignista kan skapa något så bra.