23 January 2013

Du måste hitta din inre rosa värld!

Måste jag verkligen det? Har jag ens en? Jag har nämligen större delen av mitt liv, om inte hela livet, varit av uppfattningen att jag inte har en inre rosa värld. Jag har ingeting rosa i mig, ingenting alls. Jag har ingeting emot färgen som sådan men den passar inte mig, varken mitt yttre eller inre. Jo en sak har jag emot den, att den är så kopplad till den kvinnliga och flickiga könsstereotypen. 


Men nu har i alla fall en av mina fina vänner köpt mig ett par rosa trosor i present. 
Nu ska hon med tvång se till att denna färg kommer in i mitt liv. 

21 January 2013

Mitt mål...min önskan...

....är att bli en lika fantastisk historieberättare som Hasse Alfredsson. Ingen gör det som han, ingen. 


Det kommer aldrig hända men bara jag blir hälften så bra eller nej en fjärdedel så bra som han så blir jag nöjd. För han är Lindeman på riktigt!

18 January 2013

The master of orkidéer


Nu har i och för sig min mor varit här och med sina mörkgröna fingrar tagit i mina orkidéer vid ett par tillfällen men jag skulle ändå vilja hävda att jag är lite av en master när det kommer till just denna blomsort. Jag har fått 4 utav 5 att blomma om. 3 av dem har dessutom skjutit nya blomgrenar och 2 av dem blommar för tredje gången. Det krävs mer än tur för att lyckas med detta. Sär här med utnämner jag mig själv till en orkidémaster. 


Att mina andra blommor kanske inte alltid får än så lång livslängd och återkommande blommor tycker jag inte riktigt hör hit. Nej nu fokuserar vi på hur förbaskat lyckad jag är som orkidéägare.  




14 January 2013

En liten årskrönika

Mitt år började på andra sidan Atlanten, och inte var som helst utan i Las Vegas.



2012 års första dag avslutades med en fotografering tillsammans med Cesar.

Innan trippen på USA:s västsida var över hade vi besökt både LA, Grand Canyon och San Francisco.

Jag fick tillsammans med Sanna och Klara för första gången i mitt liv uppleva en världscup tävling i längskidor. En fantastisk upplevelse. 
Jag blev ofrivilligt tvungen att byta arbetsplats då man valde att stänga igen Vittra Mölnlycke. Det blev ett känslosamt avslut, men helt klart bara en början på livslång vänskap med personer som Harald och Michele. 
När ett kapitel avslutas så påbörjas ett nytt. Jag fick chansen att börja jobba på Vittra Kronhusparken. Ny arbetsplats, nya kollegor och nya utmaningar.
Året bjöd på kära återseende....
...där till och med vissa valde att flytta till stan. Välkommen till Götet Bäck!
Clara fick en vandringsbok i julklapp året innan och vi gav oss ut på ett flertal minst sagt spännande och omtumlande vandringar i skog och mark. Fler lär det bli under detta året....
Som vanligt så bjöd jag på ett par foton som jag och mina vänner sedan skrattade oss kissnödiga åt. 
Goda drinkar och god mat har varit en stor och viktig del. 
I februari så förlorade jag en av de mest underbara och positiva människor jag någonsin träffat. Hon kom genom min morfar infarande i mitt liv när jag var 11 år och sedan dess har jag fått chansen att lära känna en lättsam, omtänksam, rolig, kärvänlig och genomgod människa. Varje möte med henne var en fröjd och jag känner mig så tacksam för att hon tog rollen som den "mormor" jag så gärna ville ha.     Du är alltid med mig Gunvor!
Ett regnigt midsommar firades i goda vänners lag i Grebbestad. 
Det blev precis som året innan ett antal konserter på Liseberg bl.a. Lenny Kravitz och Timbuktu. 
Mer konserter, i form av festival, blev det med de här två ystra systrarna.
Även i Karlstad blev det kära återseende. 
Sommarens utlandsresa gick till fantastiskt fina Nice. Där fick vi uppleva heta dagar på stränderna och härliga utflykter i närområdet.
Men Emelie, Emilie och jag fick inte nog med det, utan vi tog oss även en tur till Köpenhamn.
Sanna, Jacob och jag gav ut på somriga äventyr på öarna.  
Sommaren spenderades annars på cykeln, farande från ö till ö. 
Sommaren spenderades också delvis hemma i Östergötland. Hos mor och far....
....på kalas hos gamla kompisar....
...på festivaler ute i skogen...
...och på kalas hos en liten kusin som blev stor. 
Sommaren skulle dock avslutas med ett helt fantastiskt bröllop mellan min bästa kompis Hanna och hennes Roger. 
En fantastisk och oförglömlig dag i rocka billy tema.
Innan årets slut så hade även min kusin Oscar hunnit med att gifta sig, dock hemligt.

Glada fester i tidigt....
....och lite senare skede:)
Under hösten gav Nemi och jag oss ut i svampskogen, detta med stor framgång....
...som senare gav mig en seger i vårt alldeles egna "Halv 8 hos mig" Så roligt!
Årets julbak blev mer storslagen än någonsin.
Nyåret firades i Luleå där jag även fick prova på att åka hundspann. Wow vilken känsla!

2012 var år fyllt med allt det där som ett år ska vara fyllt av! Upplevelserna, minnena och erfarenheterna bär jag med mig in i 2013.

En dag i idrottens tecken

Här sitter man i soffan och snyftar och torkar tårarna över bilder på gamla idrottsprestationer. Jag kan inte hjälpa det, för när jag ser bilderna så blir minnet och känslan så påtaglig igen. Mest förundrad är jag över att idrottarna själva klarar av att hålla tårarna tillbaka där de står på idrottsgalans scen och tar emot hyllningarna. Ah ja jag gråter väll lite för dem med. Idrottsgalan är, nu när den ändå kommer på tal, den enda TV-galan värd att se. Detta då den 2013 fortfarande innehåller vissa inslag av kvalitet.

Innan jag bänkade mig i soffan så var jag på kick of för volontärer till friidrotts EM 2013. Jag har nämligen både ansökt och blivit antagen till detta. Jag ska ingå i media gruppen och jag fick idag veta att jag kommer spendera mina arbetsskift i mix zone. Jag, journalisterna, fotograferna, kameramännen och framför allt idrottarna. Bara vetskapen om att få vara nära alla dessa storheter gör mig barnsligt lycklig. Om 6 veckor är det dags, då smäller det, för då går Friidrotts EM 2013 av stapeln i Göteborg.