Underbara barn

En vecka in på praktiken så känner jag verkligen att jag har valt världens bästa yrke. Jag älskar att jobba med barn! Jag uppskattar deras ärlighet, jag trivs i deras värld full av spontanitet och jag beundrar deras öppenhet och mod. Jag blir inspirerad av deras engagemang, tålamod och fantasi. Förstå vilket tålasmod det krävs för att lära sig att läsa och skriva och hur modig man måste vara när vuxna säger åt än att prova något som man aldrig tidigare gjort. Det är verkligen tur att barn inte är som vi vuxna, för då skulle skolan vara världens tråkigaste ställe. Skolan är väldigt rolig de flesta dagarna i veckan, men inte alla. Ibland är hela skoldagen jätte rolig, ibland bara delar av den och ibland är den tråkig och hemsk rakt igenom. Ibland får man som lärare ägna på tok för mycket tid åt sånt som vi allra helst vill slippa....situationer där barn, kollegor eller föräldrar känner sig sårade, arga, uppgivna, trötta eller förvirrade. Det värsta med att vara lärare är de dagar som är tråkiga och hemska för då känner man sig ofta maktlös. Mycket makt har vi, som ska vårdas väl men det är också väldigt mycket som vi inte har någon som helst makt över. Men det är de tråkiga dagarna och de är helt klart färre då man ska summera skolåret.

Om det är någonstans spontaniteten, fantasin och frågorna om allt och inget haglar så är det i den första klass där jag gör min praktik just nu. Så roligt och underbart!

I veckan var det skidåkning vilket är ett sånt där tillfälle då flera av dem helt orädda kastar sig ut i en ny värld full av en massa saker som de aldrig förr träffat på. Den dagen hade jag lite extra roligt!

Här är vi redo!