Sen de två av bilarna som vi for runt i hela Sarnia i....den oranga kallas för The great pumpkin Ett av alla de fina höstträden och en tokig Aussie tös....här på promenad för att plocka färgglada löv att ta med sig hem.
Tara, Wade och Nordlund.
Wade är den yngsta sonen av tre i familjen Carey....så förstå att de var glada att ha två flickor på besök. De kallade oss princesses.
På vägen från Waterloo till Sarnia stannade vi på en pumpkin farm....där det inhandlades pumpkins av olika färger och utseende.Time for pumpkin carving....och varför göra det dag tid när det är så mycket roligare klockan 2 på natten.
Det är lite för simpelt att bara göra jobbet, man måste ju få ha lite roligt me.....
Kolla va fin han blev! Wade instruerade nybörjarna så att de själva skulle klara av att skapa Steve som han fick heta.
Thanksgiving dinner
Förstår ni vad gott.....MUMS!
Thanksgiving dinner
Jag tillsammans med Wades mamma Mrs Carey(men vi fick kalla henne Joan)
Nog för att vi var många men det där var en helt sjukt stor turkey
Ett av de tre borden.....jag tror att vi var över 20 personer.
Förstår ni vad gott.....MUMS!
Ni som vet hur rädd jag är för mörker och spökhus och allt sånt förstår hur mycket jag skakade då familjen tog oss med till nån halloween park. Det hela började med att vi åkte runt i bussar utan tak genom en skog full av otäcka saker....spöken, mördare, clowner, zombies. De hoppade upp på bussen, smög sig på, tog på vårat hår och gjorde allt de kunde för att vi skulle må dåligt. De lyckades med mig och Tara kan jag säga!
Jag skrek och grät...... fy jag var så rädd. När vi sedan skulle fortsätta in i ett spökhus sa jag nej tack och gick och satte mig i bilen. Så nu har jag även upplevt lite Halloween...
En fin och häftig bil som Mr. Carey var mycket stolt över.
Skönt och varmt som ni kan se på all ånga...
En stor höstmarknad som man har varje år på Thanksgiving helgen.
Där blev det en funnel cake....så gött
No comments:
Post a Comment