Dopparedagen

På ett sätt är det perfekt att komma hem till jul, för när är det härligare att vara hemma. Alla kompisar kommer hem och myskänslan omfamnar allt och alla. Julafton följde familjen Nordlund-Karlssons traditionsenliga mönster med firande hos min moster. Glögg, julmat, Kalle Anka, efterrätt och julklappsutdelning. Sen hem till oss för våran egen lilla julklappsutdelning och dagens höjdpunkt; Karl-Bertil Jonssons Julafton. Julafton vore inte på riktigt utan Tages underbara saga. Helt seriöst skulle inte Kalle ha en chans om jag var tvungen att välja.... Senare på kvällen åker vi tillbaka till min moster och alla där och då är det dags att spela spel. I år hade de köpt ett nytt TP; TP team. Mycket roligt! Tror att jag måste köpa ett jag med.....

Kusin vitamin försöker lägga beslag på alla klapparna

Tomten tittade in för att kolla så att vi skötte oss....

Zimba önskar att alla klapparna var till honom

Bus....

Förr eller senare så måste man betala för att man sovit för lite, i alla fall om man är mig. De sista nätterna i Waterloo blev det inte mycket sömn. Det var julfester, tidiga bussar till Toronto och sista kvällen med gänget. Den 23 timmar (från dörr till dörr)långa hemresan innehöll endast ett par timmar sömn. Och som en liten parantes så kan jag säga att jag nära på hatar aircondition. När jag vaknade på juldagen, ganska mycket senare än vad jag vanligtvis vaknar, så stod det klart att betalningen var bestämd. Jag hade ont i hela kroppen och var förkyld. Inte roligt alls:(

Efter ett par dagar av lugn, frisk luft, avslappnat umgänge med vänner och familj börjar jag nu känna mig bättre.

Men visst var det ändå en välsignad jul!

Home sweet home

Det var ett par långa, sega och känslomässiga dygn innan man till slut nådde Västra Harg och Runneberget. Resan hem från Waterloo gick trots allt väldigt bra....det var ju ändå vinterväder och ett par andra resenärer just de dagarna som jag var ute och åkte. Vi blev 45 minuter sena in till Munchen. Det hade varit hårda vindar över Atlanten, men i stora och stabila plan känner man ju inte av det. Vi hade 1 timme och 45 minuter till nästa plan så förseningen påverkade inte oss. Vi var i tid till Arlanda, tåget mot Linköping gick som det skulle och 15 minuter sen anlände jag till Linköping. Sen blev det att åka skoda resten av vägen hem till Harg. Det gick så fint så. Hemma i Runneberget väntade en glad mamma, en exalterad Zimba, god julmat och en gran som ville bli fin till självaste doppare dagen. Skönt att vara hemma i Sverige och det vinterfina Västra Harg!

Runneberget i vinterskrud

Mitt lilla hus...

Julkrans på dörren

Bye bye Waterloo!

Om 5,5 timme går planet ifrån Toronto, men redan om 1 timme lämnar jag Waterloo. Under om det blir för alltid eller om jag kommer komma tillbaka?
Jag längtar i alla fall hem så det ska bli underbart att kliva in i Runneberget imorgon kväll....om nu allt går som planerat. Det snackas snöstorm åt både öst och väst så jag ska till vädergudarna(och alla andra gudar med för den delen) Hoppas att de är på våran sida de närmaste 24 timmarna så att ajg får fira jul hemma i Svedala!
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR alla mina vänner

...och jag som inte sjunger.....

Jag må ha ett antal principer som jag håller hårt på, för envis har jag alltid varit(eller hur pappa) men det finns bara en som är av dödviktig art. Nämligen: Jag sjunger inte! I bilen när jag är själv går det bra och för att hedra en person som fyller år, och när jag leker och jobbar med barn. Men jag tar aldrig ton själv, i alla fall inte för en skara större än en handfull. Och viktigast av allt så sjunger jag inte i en mick så att fler än den där handfullen kan höra mig. Ja, jag vet, jag sjöng bland annat på min konfirmation och det är antagligen därför som jag har den inställningen jag har idag. För att sammanfatta den händelsen så var den ingen större succe. I alla fall, den här principen har jag hållt ganska hårt på fram tills hösten 2009. Av någon anldning så har jag gång efter annan hamnat på scenen på vårat favoritställe här i Waterloo, Chainsaw(motorsåg kan man översätta det till) Dock aldrig själv men med en mick och glatt sjungande. Gärna på torsdagar också då just detta tillhåll är fyllt från golv till tak....med folk då förståss. Som tur är så finns det bara så kallat "bild bevis" från en av kvällarna. Vilket jag tycker är ett bevis på den lilla sannolikhet att det faktist har hänt flera gånger. Jag menar många använder photoshop i dessa dagar.....så jag förnekar allt.....för jag sjunger faktist inte!

Den här bilden säger ALLT!

Wilfrid Laurier University

Människan har utvecklat en kultur där vi fotograferarspeciella händelser och oftast glädjefyllda sådana. Väldigt sällan fotograferar vi som privat personer våran vardag eller sorgliga händelser. När jag pratade med min kära vän Hanna Glav för ett par veckor sedan så undrade hon om jag hade tagit några kort på universitet och NEJ det hade jag ju faktist inte. För mycket vardag och för lite speciella tillfällen för att universitetet skulle varit ett självklart offer för min kamera. Men det hade varit galet dumt att åka tillbaka till Sverige utan att föreviga "mitt" Kanadensiska universitet. Universitetet har funnits sedan 1911 och var från början ett universitet under den Lutherska kyrkan, Waterloo Lutheran University. När skolan 1960 blev ett public universirty så skulle det också byta namn. Efter många om och men så fick skolan namnet Wilfrid Laurier University efter Wilfrid Laurier som var Kanadas första fransktalande stadsminister. Det nya namnet var inte speciellt omtyckt då Wilfrid Laurier inte hade någon som helst koppling till skolan, staden eller området. Det spekuleras i att namnet var passande för att skolan skulle kunna behålla initialerna WLU. Förutom mig själv så går här ca. 12 000 studenter.

Skolans symbol: den gyllene höken

Golden Hawk låter mycket bättre insåg jag nu....

Gymmet

Gratis och mycket bra.....

Där har jag tränat minst 2 gånger i veckan

Idrottslagen heter Laurier Golden Hawks

Idrottsbyggnaden där det finns gym, simbassäng och en massa hallar.

Fotbollsplanen

Helt fel säsong att ta kort på den...men men.

Den har konstgräs och har använts fram till december.

Det har varit ständig aktivitet, dag som natt.

Bricker Academic building där jag har haft en lektion vaje vecka.

Stora föreläsningssalar för 200-300 personer.

St. Nicolas Campus.

Där finns det food court, en massa kontor, studentförening och klassrum m.m.

Där finns också the concours där man kan sitta och plugga eller bara ta en kopp kaffe.

I the concours finns en stor öppen yta där det alltid händer något; försäljning, utställningar, temadagar eller uppvisningar.

Den stora matsalen som är öppen från tidig morgon till sen kväll. Där kan man äta allt från frukost till skräpmat. Ganska många elever köper foodplan, vilket innebär att det äter all sin mat där.

I Woods building har jag haft 3 av min 4 kurser.

En av dem var egentligen i Artsbuilding. Men Art och Woods sitter liksom ihop så de räknas som en byggnad tycker jag.

6 våningar med klassrum och kontor.

I Woods building finns också det Internationella kontoret, våran egen lilla plats på universitet. Där jobbar dessa underbara människor som har varit till stor hjälp under terminen.

Snälla som de är så pekar de både på Canada och Sverige, bara för min skull.

Biblioteket. 7 våningar. Där har man pluggat en del, i alla fall väldigt intensivt den sista veckan.

Min lilla plugghörna.

Förutom de byggnader som har visat så finns det säkert ett 10-15 tal till på Campus. Vissa är korridorsboende och andra är skollokaler. För mig är detta ett stort Campus men med Kanadensika mått mätt så är det litet.

Här frågar vi inte, utan här flyttar vi bara in...

Varje gång då jag har gått ner för trappan till undervåningen så har jag lagt märke till att det varit ett hål över fönstret. Med tanke på husets allmänna skick så har inte hålet bekymrat mig något speciellt. Jag har lagt märke till det men inte mer. Ett hål som blir kanske ett par milimeter större för varje vecka uppfattas inte som ett hål som blir större, i alla fall inte i min värld. Skillnaden sker för långsamt för att uppmärlsammas...lite samma ideologi som Amerikanerna kör med kring klimat frågorna. I alla fall. För ett par veckor sedan så upptäckte jag i alla fall att det helt plötsligt låg en massa mös och bös(sågspån, isolering m.m.) på själva fönsterkarmen och då märkte jag även att storleken på hålet hade förändrats. Med tanke på att möset och böset kommer in i huset så är det ju någon på andra sidan väggen som försöker ta sig in för inte sker såna här saker utav bara sig självt. Jag tror bestämt att det är någon som vill flytta in hos oss! Inte heller vilken någon som helst utan med största säkerhet någon av ekorrarna som bor mellan vårat ytter-och innertak. Det ska bli spännande att se om denna någon hinner flytta in innan jag flytar ut. Andrews rum står tomt från och med imorn, så jag menar det finns ju plats.

Hålet

Hålet+mös och bös

Sen en liten hälsningn till mor och alla andra där ute som finner en faccination i vårat Svenska kungahus och andra kungahus i Europa. Tro det eller ej men jag tror att jag har hittat något ännu bättre en Svensk Damtidning. Tidningen heter Royalty och tilltalar mig på alla sätt och vis......:)Dock lite för lite intresse för våran svenska kungafamilj...

...men titta så fin.

Nej jag köpte den inte utan bläddrade bara igenom den i butiken.

Klara, färdiga, gå....nu är det jullov

När jag igår klockan 9.30 pm klev ut från sal BA201 i Bricker Academic building så började mitt jullov. Just då var jag bara trött men glädjen och lättnaden fanns där inuti så därför tycker jag nu ca. 24 timmar senare att det hela är värt ett litet glädjeskutt.....

Skutt...

Med skolan färdig så har jag nu 8 dagar att bara göra inget, herregud va skönt tänkte jag igår när jag gick och la mig. Jag hade bestämt mig för en sovmorgon på min första lediga dag och nog sov jag, hela vägen fram till kl. 11. Det var inte igår, härligt. Sen idag har jag pysslat och grejat lite med saker som jag inte hunnit förut, fikat med kompisar och haft det lugnt och skönt. Ni som känner mig vet att det inte tar lång tid för mig att bli rastlös. Den slog till nu ikväll den lilla rastlösheten, så imorn ska jag ge mig ut på äventyr i Belmont village. Det är en den lilla samlingen av affärer som ligger en bit ner på min gata. jag har aldrig varit där, så imorn är det dags. Senare i veckan så planeras det skidskoåkning(japp Bambi ska ut på hal is)en tur till shoppingcentret utanför stan, en dag i Toronto och sen flera hej-då-vi-ses-snart fester. Jag ska även se till att kort på allt i min omgivning, universitetet t.ex. det har jag helt glömt bort att fotografera.

Jag ska även försöka njuta av mitt sista jullov som student och mina sista dagar i Canada.

Ha det fint!

Kära Tomten

Jag har som vanligt varit en mycket snäll och duktig flicka hela året. Jag kan ha haft starka känslor av negativ art mot Danmark, men bara som fotbollslag och inte alls som nation. Jag har till och med fått en dansk kompis i år vilket bevisar mitt fredliga sinne utanför fotbollsarenan. Jag har verkligen ätit upp all min mat, spenat och allt. Tyvärr har inte all mat de senaste månaderna varit så nyttig som spenat men det får vi skylla på all Kanadas snabb mat. Men man ska ju anpassa sig till sitt nya lands kultur har vi ju enats om i Sverige. Så vad kunde jag göra? Vad gäller dryck så har jag varit extra duktig i år, bara naturliga drycker som vatten, mjölk och det där som är gjort på druvor. Om Tomten har facebook så kanske han har undrar kring vissa foton som finns där. Vad kan jag säga, jag har njutit av livet och upplevt en massa roligt. För vidare frågor kring facebook kan väl Tomten skriva en kommentar på min wall.

I år så önskar jag mig att alla orättvisor ska försvinna, att alla människor ska älska varandra och world peace.....nej förlåt det där var visst mitt Miss Universum tal....ops....

Min önskelista:

• Fönstertätning.....för visst ska det inte vara is på insidan av ett fönster?
• Alla slags golv som inte är heltäckningsmatta eller något i den stilen. Om det finns någon som helst tjusningen med att damsuga så försvinner den samma dag som det läggs in heltäckningsmatta.
• Skottade trottorer.....jag har bra vinterskor men det är bara en tidsfråga innan jag sätter mig på rumpan eller varför inte landar på magen.
• ...och sen allt det vanliga du vet: EN SVENSK FAMILJEN NORDLUND-KARLSSON JUL, med allt det underbara det innebär!

Tack snälla Tomten!Jag hoppas att du får en tokigt busy jul så att du kan försörja dig resten av året!

När jag ändå har dig på tråden: vart är det du bor egentligen?Jag har insett att det finns lite olika uppfattningar om det beronede på om man kommer från Sverige eller Kanada.

God Jul och Gott Nytt År

önskar Anna

Då finns det äntligen på papper.....

Jag har så himla mycket som jag skulel vilja skriva och berätta om nu men tiden finns inte. Primära behova;äta, sova, kissa och bajsa först och sen PLUGGA. Så alla de inläggen kommer kanske nästa vecka....ska nog skriva en liten kom ihåg lapp med mina tankar till blogginlägg. Jag vill ju inte att ni ska missa nått heller. Men vissa saker kan inte vänta och inte heller missas, så idag tog jag mig 3 timmar ledigt för pluggandet. För idag var alla utbytesstudenter inbjudna till en Good bye but we see you soon lunch. Vet inte om det var så mycket till lunch om du frågar de hungriga....men lite snacks i alla fall. Under dne här lilla mingel lunchen så visades det bildspel från terminen(mycket roligt)det hölls lite tacktal från de på international office och sen var där en liten prisutdelning. Vi fick veta en massa kategorier och sen fick vi skicka in våra röster. Jag hade inte förväntat mig att vinna något....för jag är inte bästa sångare, jag är ingen topmodel och jag är inte topp fem bland party animals. Så jag satt där ganska bekvämt, lyssnade och tjoade när folk vann. Sen var det något i presentationen av personen som hade vunnit biggest heart som fick mig att reagera....de nämnde ordet Grandma. Nu krävs kanske här en liten förklaring till varför just unga, vackra jag reagerar på det engelska ordet för mormor/farmor. Jo ni förstår som den ålders kvinna man är i det här unga gänget så har man fått smeknamnet Grandma. Fine for me:) I alla fall så var det mig de hade röstat fram till den med biggest heart(störst hjärta...inte bokstavligt talat då utan lite mer symboliskt)Lite chockad men glad tog jag emot mitt diplom medan publiken skrattade, klappade händer och tjoade. Tjejerna som delade ut diplomen skulle maila över alla snälla ord som hade kommit in om mig.....Roligt och lite rörande!

Nu finns det på papper....:)Fint!

En nöjd Granadma efter att chocken hade lagt sig....

Vanlig Fransk avundsjuka.....

Det är ju inte lika ärofyllt att vinna "facebook beroende"....hihi
Kvällens(lunchens)vinnare, Tara, som tog hem hela tre kategorier;
årets papparzzi, party animal och den som är med på mest kort

Sen fick vi alla varsin Kanadensisk flagga....

En seg, dryg, svettig och jobbig vecka kvar.....

Måndagen den 14 december är det klart....och dit är det bara ca. en vecka.Vilket är SÅ skönt! För orken tryter, i alla fall plugg orken. Grejen är bara den att på den veckan ska det göras 4 exams, 1 av dem är en hemtenta och sen är det 3 salstentorna. Salstentorna är även så bra utportionerade att de ska göras den 11, 12 och 14. Så käre Gode Gud överlever jag den här veckan med godkänt och utan att bli sjuk då kommer jag klara allt. När jag går ut från tentasalen den 14 så väntar 8 dagars ledigt innan hemfärden.....8 lediga dagar i Waterloo det kommer också bli en utmaning kan jag lova. Här finns inte massor att göra, de andra pluggar till sina tentor och åka på ett par dagaras utflykt till nån annan stad i Canada eller USA kostar skjortan. (ni vet juletider då alla är ute och far)Så det kommer nog bara bli små dags utflykter, sen ska jag sova, läsa tredje Twilight boken och ta dagarna lite som de kommer. Jag längtar tills dess!

Mitt skrivbord just nu och 9 dagar framöver.Bring it on!

En Kanadensisk favorit:)

Det här är Bina Mehta(nästan som Metha:)hon har under den här terminen varit min lärare i No219 - Canadian studies for exchange students. Hon har varit helt underbar och hennes klass har varit båda lärorik och underhållande. Hon har gjort tisdags eftermiddagarna till mycket trevliga!

Det finns mycket man kan säga om denna kvinna:
Hon är en indier som växte upp i Afrika innan hon kom till Kanada under sina tonår. Hon har precis som oss utbytesstudenter kommit till Kanada- detta enormt stora identitets sökande land. Hon förstår våran situation och hon älskar att diskutera hur vi upplever allt detta. Hon svär och pratar öppet om sex. Hon skryter om hur söta hennes två söner är och om hur ung och vacker hon är för sin ålder. Hon säger vad hon tycker och tänker. Allt detta kan ju få henne att framstå som en osympatisk, fräck och arrogant människa. Men hon gör allt med en stor skoppa humor och integritet. Hon driver med sig själv och sin bakgrund. Hon har läst pedagogik och jag tycker att hon är en god pedagog. Hon har hitta sin stil och identit som lärare och det är för mig beudransvärt då den helt klart är mycket unik. Men hon lyckas!

Wenche och jag gjorde hjärtat till henne i söndags. Hon blev jätte glad och skulle ta med det hem till sönerna....

Hon har varit genuint intresserad av våra upplevelser och åsikter och hon har verkligen förgyllt våran tid här. Jag kommer sakna henne!

En kort sekund av en vit vinter...

Imorse var det vinter när jag vaknade...marken var täckt av 1-2 cm snö. Solen sken och fick alltihop att gnistra vackert. Genast försvann tröttheten då jag insåg att vinterkänslan hade infunnit sig på själva 1 december....helt klockrent:) Jag var så nöjd....men när jag tre timmar senare kom ut från skolan så var allt borta och så länge varade den vinterkänslan....

De här två korten hann jag i alla fall ta innan allt var borta.....

Fin morgon!

Imma på fönstret
Mitt rum är kallt på morgonen. Jag sover nästan fullt påklädd under två täcken och varje morgon så är det imma på fönstret......Jag ligger med huvudet precis vid fönstret, så mitt flåsande blir imma på fönstret. Imorse såg det riktigt fint ut ihop med snön utanför.

Hoppas att vintern kommer tillbaka snart igen. Mest för att den är mysig så här års men också för att vissa av utbytesstudenterna kom hit just för att se snö. De har verkligen haft otur för november 2009 är den första november på 17 år som har varit helt snö-lös. (och prtar jag om området som vi bor i, för norröver är det massa snö)