På just denna som förkom det Twister, fnitter i massor, gömma nyckeln, god mat, bus och promenader med Zimba och en på tok för tidig lördagsmorgon....men oh så trevligt vi hade!
Kvällen största skratt kom från mig o Maria när ida helt oväntat tittar på mig och frågar: Anna,hur är det att vara vuxen?
Jag blev full i skratt och tittade tillbaka på henne. Jag undrar om min förvirring lös igenom då Ida forsatte:
Var det en konstig fråga?
Maria och jag började skratta och den lilla rara nyfikna flickan fick aldrig något svar på sin stora fråga. Men vad skulle jag ha svarat? Vad är ett bra svar på en så svår fråga? Jag har funderat sedan frågan ställdes, det kan jag lova. Men de svaren jag kommer på känns inget bra att ge som svar till en förväntasfull 5 åring som planerar sitt kommande vuxenliv med största noggrannhet....
Jag har flygbiljetter, försäkringar, beviljat csn beslut, stora väskor, studieplats,boende(?)reseapotek...ja allt man kan tänkas behöva för att studera i Kanada. Jag tror att jag är redo...men är Kanada redo för mig? Vissa Australiensare tyckte att jag hade Kanadensisk dialekt och jag gillar hockey och nationalparker och sen är jag ganska snäll så de ska nog gå bra det här!
